
Nu har jag arbetat med interaktiva, digitala produktioner under tre decennier. För det allra mesta har det handlat om lärande – att förmedla och förklara kunskap eller hjälpa människor att förändra sitt beteende för att något i omvärlden har förändrats. Jag har fått utveckla digitala kunskapsspel och interaktiva TV-program och de senaste 15 åren har jag med mina kollegor på Funkis utvecklat skräddarsydda läroproduktioner åt tusentals anställda i stora företag. Ibland har det varit korta, 10-minuters e-learnings, ibland längre och omfattande program som spänner över flera månader. Oavsett produktion har mitt intresse för att kunna nå människor och hjälpa dem att lära sig inte avtagit med åren.
Orsaken är nog att jag tycker om att arbeta i gränslandet mellan teknik, humaniora och design. Antagligen för att jag tror mig vara ganska bra på det. Jag lever ständigt med en känsla av att ”Det måste gå att förklara enklare och smartare!”. Kanske beror det på att jag själv alltid behöver lite tid för att förstå och lära mig något nytt.
Att få kombinera teknik med humaniora som vi gör i vårt arbete idag kändes som en omöjlighet när jag gick min utbildning på Chalmers här i Göteborg. Men i dagens digitala värld har det dykt upp mängder med yrken som rör sig i gränslandet mellan teknik och konst, och det är en förändring som jag är glad att se.
Under alla år jag arbetat med digitalt lärande har jag förstås samlat på mig en hel del erfarenheter. Tillsammans med mina duktiga kollegor och engagerade kunder har vi fått chansen att prova nya typer av lärolösningar, format och läroaktiviteter. Ibland har det blivit bra, ibland mindre bra. I den här samlingen av artiklar tänkte jag att vi skulle berätta vad vi själva lärt oss så här långt. Vad vi som ett litet oberoende bolag med stora globala kunder kommit fram till när det gäller digitalt lärande.
Vad är meningen med det då? Jo, att få vara med och utveckla digitala lösningar för lärande, att skapa metoder för att förklara komplexa samband eller stötta människor i förändring – det borde väl rimligtvis kunna bidra till att skapa en bättre värld? Det är i alla fall det som gör att jag går till jobbet varje dag och tycker mitt arbete känns meningsfullt.